Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Kronisk njursjukdom

Senast uppdaterad:

08 maj 2025

Vad är kronisk njursjukdom?

Kronisk njursjukdom, som tidigare kallades kronisk njursvikt, drabbar så mycket som var tionde person. Sjukdomen innebär att njurarnas funktion gradvis försämras.

Det stillsamma förloppet gör att de flesta som drabbas inte känner av några symtom under sjukdomens tidiga stadier. Många kan därför leva med sjukdomen under lång tid utan att den upptäcks.

Kronisk njursjukdom går inte att bota. Målsättningen med behandlingen är i stället att bromsa sjukdomsförloppet och att bevara så mycket av njurfunktionen som möjligt. Vid en transplantation är det möjligt att efter en tid må bra igen.

Vad är skillnaden mellan kronisk njursjukdom och njursvikt?

Kronisk njursjukdom kallades tidigare för kronisk njursvikt. Det är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd som leder till att njurarnas funktion försämras allt eftersom. Kronisk njursjukdom benämns ibland även som CKD, efter engelskans Chronic Kidney Disease. Terminal njursvikt är det sista stadiet i sjukdomen. Då är njurarnas funktion så pass nedsatta att man kan behöva dialys eller en njurtransplantation.

 

Två barn springer på en gräsmatta i solljus.

Kronisk njursjukdom hos barn

Kronisk njursjukdom kan även drabba barn. Orsakerna bakom sjukdomen ser dock oftast annorlunda ut hos barn än hos vuxna. De flesta fall av kronisk njursjukdom hos barn beror på ärftliga eller medfödda sjukdomar. Vilken typ av behandling som ges varierar. Exempelvis kan det innefatta kostbehandling, medicinering, dialys eller transplantation.

De olika stadierna av kronisk njursjukdom

Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är en läkare som fastställer diagnosen för kronisk njursjukdom och som informerar om vilket stadium av sjukdomen man befinner sig i.

Sjukdomsstadie

Estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) i ml/min/1,73m2

  • Stadium 1

    Minimal sjukdom med normal njurfunktion

    eGFR 90 eller högre

    njure_1.svg

  • Stadium 2

    Milt nedsatt njurfunktion

    eGFR 60 till 89

    njure_2.svg

  • Stadium 3a

    Milt till måttligt nedsatt njurfunktion

    eGFR 45 till 59

    njure_3a.svg

  • Stadium 3b

    Måttligt nedsatt njurfunktion

    eGFR 30 till 44

    njure_3b.svg

  • Stadium 4

    Kraftigt nedsatt njurfunktion

    eGFR 15 till 29

    njure_4.svg

  • Stadium 5

    Njursjukdom i slutstadiet/terminal njursvikt. Dialys eller transplantation.

    eGFR 15 eller lägre

    njure_5.svg

Andra njursjukdomar

Illustration av ett tidtagarur

Akut njursvikt

Vid akut njursvikt försämras njurarnas funktion snabbt. Besvär kan uppstå redan efter några dagar eller veckor.

Illustration av två njurar.

Njursvikt

Vid njursvikt förmår inte njurarna att rena kroppen. Man brukar prata om akut njursvikt och kronisk njursjukdom.

Person i njurdräkt framför en röd bakgrund

Utforska allt om njursjukdomar

En man på cykel i höstmiljö.

Symtom

Man märker sällan om njurarna börjar svikta då tecken på njursjukdom ofta är diffusa. När de första symtomen uppstår brukar sjukdomen vara i ett senare stadium.

Läkare håller en hand på en patients axel.

Behandling

Det finns idag ingen behandling som botar kronisk njursjukdom, däremot finns det läkemedel som kan bromsa försämringen av njurarnas funktion.

Äldre kvinna och man står vid ett fönster och tittar ut.

Diagnostisering

Det finns ett antal olika prover som kan ge en indikation om du har njursjukdom. Vid en kontroll mäter man blodtrycket, tar ett blodprov och lämnar ett urinprov.

Personer promenerar i en solbelyst stadsmiljö.

Orsak

Försämring av njurfunktionen och njursvikt kan bero på flera olika saker.