Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Meny

Har du koll på dina njurar?

Kanske tillhör du den stora andel människor som aldrig ägnat sina njurar en tanke. Kanske tillhör du gruppen som borde. Eller känner någon som hade mått bra av att veta mer. Klart är i alla fall att njurarna förtjänar större uppmärksamhet.

Har du koll på dina njurar?

Kanske tillhör du den stora andel människor som aldrig ägnat sina njurar en tanke. Kanske tillhör du gruppen som borde. Eller känner någon som hade mått bra av att veta mer. Klart är i alla fall att njurarna förtjänar större uppmärksamhet.

De ignorerade njurarna

Se filmen här

De ignorerade njurarna

Se film här

På den här sidan får du lära dig om kronisk njursjukdom, en sjukdom som drabbar var 10:e person och som innebär en gradvis försämring av njurarnas funktion.

Du får också veta varför det är viktigt att du som lever med diabetes, högt blodtryck eller någon hjärt-kärlsjukdom håller lite extra koll på dina njurar. Och vart du kan vända dig för att få hjälp med att göra det.

Prata med din läkare

Här kan du läsa mer om var du kan göra en kontroll av dina njurar.

Vad gör
njurarna?

Njurarna är kroppens reningsverk. Förutom att rena blodet från avfallsämnen, gifter och överflödigt vatten via urinen, reglerar njurarna kroppens salt- och vätskebalans, bidrar till regleringen av blodtrycket och produktionen av röda blodkroppar. Njurarna hjälper även till att bygga upp skelettet och tillverka hormoner. Det vill säga en rad livsviktiga funktioner för att vi ska må bra.

Njurarna sitter på var sin sida om ryggraden i höjd med de nedersta revbenen. Varje njure är ungefär lika stor som en knytnäve.

Hos en vuxen person renar njurarna ungefär 180 liter blod om dagen och producerar cirka 2 liter urin.

Kronisk njursjukdom drabbar var 10:e person.
Högt blodtryck, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom kan öka risken.

  • Vad är kronisk njursjukdom?

    Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas funktion gradvis försämras, men då symtomen till en början är få, utvecklas sjukdomen ofta i det tysta. Det stillsamma förloppet gör att de flesta som drabbas inte känner av några symtom under sjukdomens tidiga stadier. Många kan därför leva med sjukdomen under lång tid utan att den upptäcks.

    Kronisk njursjukdom kallades tidigare för kronisk njursvikt och benämns ibland även som CKD, efter engelskans Chronic Kidney Disease.

    Sjukdomens olika stadier
    Kronisk njursjukdom brukar delas in i fem olika stadier. Vilket stadium man befinner sig i bedöms genom att mäta hur väl njurarna klarar att sköta sin filtrering av blodet, något som på medicinskt språk kallas estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR). Mätning av eGFR görs med ett blodprov.

    Försämringstakten vid kronisk njursjukdom skiljer sig från individ till individ. Genom att regelbundet kontrollera din eGFR-nivå kan din läkare tidigt upptäcka om dina värden sjunker och i så fall sätta in de åtgärder som krävs för att bevara den njurfunktion du har.

  • Sjukdomsstadie

    Estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) i ml/min/1,73m2

    		  

    Stadium 1

    Minimal sjukdom med normal njurfunktion

    90 eller högre

    Stadium 2

    Milt nedsatt njurfunktion

    60 till 89

    Stadium 3a

    Milt till måttligt nedsatt njurfunktion

    45 till 59

    Stadium 3b

    Måttligt nedsatt njurfunktion

    30 till 44

    Stadium 4

    Kraftigt nedsatt njurfunktion

    15 till 29

    Stadium 5

    Njursjukdom i slutstadie eller dialys

    15 eller lägre

Vad vet du om kronisk njursjukdom?

Testa dina kunskaper genom att svara på 8 snabba frågor!

STARTA QUIZET

  • Vad orsakar kronisk njursjukdom?

    Njurarnas funktion minskar med åldern, vilket är helt normalt. Hos en äldre person utan andra tecken på någon specifik njursjukdom, behöver en måttligt nedsatt njurfunktion inte alltid behandlas. Hos personer med diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom kan dock risken för att utveckla kronisk njursjukdom öka, oavsett ålder. Om du lever med någon av dessa sjukdomar är det därför viktigt med regelbundna kontroller av njurfunktionen

    Diabetes
    Hos de personer som i senare stadier av kronisk njursjukdom, behöver dialys eller transplantation, har omkring en fjärdedel diabetes som bakom-liggande orsak. Ett väl kontrollerat blodsocker kan minska risken för komplikationer och följdsjukdomar, i bland annat njurarna.

  • Högt blodtryck
    Ett högt blodtryck kan skada njurarnas blodkärl och minska blodflödet till njurarna. Ett välkontrollerat blodtryck kan skydda både hjärta, blodkärl och njurar.

    Hjärt-kärlsjukdom
    Många som lever med någon hjärt-kärlsjukdom har redan, eller kommer att utveckla, en nedsatt njurfunktion och personer med nedsatt njurfunktion har i sin tur ofta någon hjärt-kärlsjukdom. Det finns med andra ord ett samband mellan hjärt-kärlsjukdom och risken för att drabbas av kronisk njursjukdom.

Faktorer som ökar risken för kronisk njursjukdom

Bilden visar ytterligare faktorer som kan öka risken för att utveckla kronisk njursjukdom, både sådana man själv kan påverka, som vikt, blodtryck och rökning, och andra som har med ålder och ärftlighet att göra.

  • Vikten av årlig kontroll vid diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom

    Då de vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom hos vuxna är diabetes, högt blodtryck, och hjärt-kärlsjukdom, rekommenderas idag årlig kontroll av personer med dessa sjukdomar.

    Tidig diagnos och behandling har, förutom att bromsa utvecklingen av kronisk njursjukdom, även visat sig kunna minska risken för komplikationer. Målet med att tidigt upptäcka kronisk njursjukdom är att skydda njurarnas funktion och minska behovet av framtida vård.

    Vid kontrollen, mäter man blodtrycket och tar ett blodprov. Du får även lämna ett urinprov.

    Blodtryck
    Blodtrycket anger hjärtats övertryck och undertryck och mäts i milliliter kvicksilver (mmHg). Gränsen för högt blodtryck är 140/90 mmHg. Högt blodtryck gör det svårare för hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen och risken för hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem ökar.

  •  

    Blodprov
    Blodprovet tas som ett stick i fingret och används för att bedöma hur väl njurarna klarar att sköta sin filtrering av blodet. Till måttet som kallas estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) väger man även in ålder och kön. Ju lägre eGFR-värde, desto sämre är njurfunktionen.

    Urinprov
    Urinprovet innebär att du lämnar urin i ett kärl som sedan läkaren gör en bedömning av. Det man tittar efter är hur mycket albumin det finns i urinen. Albumin är ett äggviteämne som i ökad mängd kan tyda på njursjukdom.

Behandling vid kronisk njursjukdom

Det finns idag ingen behandling som botar kronisk njursjukdom, däremot finns det läkemedel som kan bromsa försämringen av njurarnas funktion.

Syftet med behandling vid kronisk njursjukdom är att den som drabbats ska må så bra som möjligt. Förutom läkemedel är sunda levnadsvanor ofta en viktig del i behandlingen.

Har du frågor om behandling av kronisk njursjukdom, prata med din läkare.

Vad kan man göra för att minska risken för att drabbas?

Generellt kan man säga att njurarna mår bra av sådant som hela kroppen mår bra av. Ibland kallar man sådana saker för friskfaktorer. Till dessa hör till exempel regelbunden motion, goda kostvanor, rökstopp och att undvika för mycket salt och alkohol. Här nedan hittar du ytterligare saker som kan underlätta njurarnas arbete.

  • Om du har diabetes är det viktigt att ditt blodsocker ligger på rätt nivå. Ett kontrollerat blodsocker kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom och skador på blodkärl, nerver, ögon och njurar. Prata med din läkare om vikten av en årlig kontroll av njurarnas funktion.

  • Håll koll på ditt blodtryck. Ett välbehandlat blodtryck kan minska pressen på njurarna. Om du behandlas för högt blodtryck, prata med din läkare om vikten av en årlig kontroll av dina njurar.

  • Om du har en hjärt-kärlsjukdom, ta de läkemedel som din läkare ordinerat och gå på de kontroller som du blir kallad till. Prata med din läkare om vikten av en årlig undersökning av din njurfunktion.

  • Kontrollera ditt kolesterolvärde regelbundet. Ett kontrollerat kolesterol kan förebygga skador på de fina blodkärlen i njurarna. (Och resten av kroppen.)

     

  • Rör på dig regelbundet och försök hålla din vikt på en hälsosam nivå.

  • Försök äta sunt och varierat så att kroppen får i sig alla de näringsämnen den behöver.

  • Rök inte! Rökningen skadar dina blodkärl och kan därmed försämra njurarnas funktion.

  • Berätta alltid för vårdpersonalen om du tar någon medicin, även receptfria läkemedel, vitaminer och hälsokostpreparat. En del produkter kan vara skadliga för dina njurar.

  • Ta alltid de läkemedel som din läkare ordinerat och gå på de kontroller som du blir kallad till.

Prata med din läkare

Om du har diabetes, högt blodtryck eller någon hjärt-kärlsjukdom har du förmodligen redan en etablerad läkarkontakt. Har du frågor om när det senast gjordes en kontroll av dina njurar, eller vill boka en tid för en årlig genomgång, bör du därför vända dig till din vanliga läkare.

Har du idag ingen regelbunden kontakt med vården, kontakta din vårdcentral och fråga om möjligheten att göra en hälsoundersökning där även en kontroll av njurarna ingår.

Andra i samma situation

I Sverige beräknas en av tio ha nedsatt njurfunktion och diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom hör alla till våra stora folksjukdomar. Du är med andra ord inte ensam.

Vill du komma i kontakt med andra i samma situation som du, kan du vända dig till Njurförbundet som är en patientorganisation för personer med olika njursjukdomar.

Källor:

Njurförbundet.se


Nationellt vårdprogram för
kronisk njursjukdom 2021


1177.se/njursvikt